Ekobrott har l?nge funnits p? den kriminalpolitiska agendan och ligger h?gt upp p? samh?llets ?tg?rdslista. Revisorer ses i samh?llet som en central akt?r i att f?rebygga och bek?mpa ekonomisk brottslighet. Tidigare forskning indikerar d?remot att det f?religger ett f?rv?ntningsgap mellan revisorer och samh?llet om revisorers faktiska roll.

Utbildning har som regel inte fått hög prioritet av staten i Nicaragua. Det har bland annat medfört att analfabetism är utbrett samt att barn arbetar på gatan istället för att gå i skola. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad det civila samhället gör för att förbättra utbildningssituationen i Nicaragua. Det civila samhället i Nicaragua arbetar med en rad olika projekt där utbildning är ett av dem. Vi har med hjälp av teorier om demokratisering och det civila samhället kopplat samman vikten av utbildning för att ett land skall gå mot att bli en konsoliderad demokrati.

HIV/aids är en humanitär katastrof där Botswana är det land med störst andel smittade i befolkningen. Sjukdomen har gjort avtryck på hela samhället i Botswana och diskuteras oftast utifrån hälso- eller ekonomiska termer. Men vilka avtryck har epidemin gjort på det demokratiska samhället, och på en av demokratins viktigaste byggstenar, det civila samhället?Då över 30% av den vuxna befolkningen i Botswana bär på viruset borde den tid som tidigare lagts på det civila samhället numera läggas på att leva med och överleva sjukdomen, varför det civila samhället i Botswana bör ha försvagats i takt med att HIV/aids spridit sig. Uppsatsen jämför beskrivningar av Botswanas civila samhälle från två olika tidpunkter, före och under HIV/aids var en nationell epidemi.

Hur kan Uganda, ett fattigt och konfliktfyllt land, ha vänt sin HIV/AIDS-kurva medan HIV/AIDS i Botswana, ett resursrikt och stabilt land, formligen har exploderat? För närvarande finns inga säkra svar om vilken åtgärd som var avgörande för minskningen. Vi framlägger i vår studie tesen att det civila samhället har betydelse vid HIV/AIDS-bekämpning och bör inkluderas i HIV/AIDS-arbetet. Vi framlägger även att för en lyckad HIV/AIDS-bekämpning krävs interaktion och samarbete mellan det civila samhället och staten samt det internationella givarsamfundet. Detta då det civila samhällets funktioner är beroende av staten och det internationella givarsamfundet.Vår metod är separata fallstudier av ländernas HIV/AIDS-policys.

Undersökningen i denna uppsats kretsar kring det civila samhällets roll underfredsprocessen i Moçambique. Trots att ett brutalt inbördeskrig drabbadeinvånarna hårt lyckades de upprätthålla ett stort engagemang för fred. Direkt fred uppnåddes genom det avtal som signerades 1992. Sedan dess har landet haft fred i drygt 15 år, trots att inga vanligt förekommande försoningsverktyg som sanningskommissioner och rättegångar upprättades. Uppsatsen ämnar undersöka det civila samhällets roll för dels den direkta freden men framförallt deras omfattande arbete för att se till att försoning skapades i landet.

Det svenska biståndet inriktat mot demokratisering uppgick 2008 till ca 4 miljarder kr. Det civila samhällets roll i demokratiseringsprocesser har fått ökad uppmärksamhet de senaste 15 åren och är numera ett av de vanligaste fokusområdena inom demokratibistånd. Syftet med denna uppsats är att undersöka det svenska demokratibiståndet inriktat på det civila samhället och dess effekter och dess möjligheter att påverka demokratiseringsprocesser Genom att undersöka utvärderingar av olika projekt, vars syfte varit att stärka det civila samhället, har biståndets egentliga effekter kunnat redovisas. De länder som undersöks i denna uppsats är Moldavien, Etiopien, Zimbabwe och fyra län-der i Latinamerika; Bolivia, Guatemala, Peru, Nicaragua. De resultat som redovisas i upp-satsen ligger först och främst i attityd- och beteendeförändringar på individnivå hos de som varit inblandade i organisationer, men även bland vanliga medborgare.

Militärt ledarskap har tidigare utforskats inom en militär kontext. De senaste åren har många officerare slutat inom försvaret och blivit chefer inom det civila. Uppsatsen undersöker kvalitativt huruvida dessa chefer har nytta av erfarenheten från försvaret i sitt civila ledarskap. Detta görs utifrån en litteraturgenomgång av ledarskapsforskning och den militära kontexten. Tretton chefer på mellanchef till VD-nivå intervjuades i ett semistrukturerat format inspirerat av grundad teori.

Berlinmurens fall 1989 och Sovjetunionens sönderfall har lett till en mer föränderlig omvärld. Invasionshotet mot Sverige har minskat, men istället har de framtida hotbilderna blivit mer osäkra och svårförutsägbara. Förmågan att efter omvärldens skiftningar kunna anpassa och förändra volymen och kunskapen i totalförsvaret har under 1990-talet blivit ett begrepp i totalförsvarsplaneringen.Denna uppsats syftar till att beskriva den civila planeringsprocess som har genomförts och som fortfarande genomförs i syfte att anpassningsplanera det civila försvaret. Ett delsyfte har varit att studera om myndigheter och kommuner når ut med planeringen till konsumenterna dvs. allmänheten.Studien har genomförts som en fallstudie på den civila funktionen befolkningsskydd och räddningstjänst.

Den 1 januari 1994, samma dag som den Mexikanska staten blev medlem i frihandelsavtalet NAFTA, kunde man höra ett ?¡Ya Basta!? runt om i delstaten Chiapas i sydöstra Mexiko. Denna uppsats behandlar den Zapatistiska motståndsrörelsen utifrån gramsciansk och neogramsciansk teoribildning för att förklara deras kamp som en reaktion på den rådande neoliberalistiska ekonomiska globaliseringen. Genom att studera deras ideologi och handlingar så menar vi att de utgör en del av ett kontrahegemoniskt motstånd beläget inom den nya globala anti-globaliseringsrörelsen som i sin tur utgör en del av det globala civila samhället. Zapatisternas struktur och metod har, som ett resultat av den ekonomiska globaliseringen, omvandlats och anpassat sig för att kunna föra sin kamp och visa på att alternativ till neoliberalismen existerar..

I den här uppsatsen försöker vi förklara vad som orsakar problematiska civila samhällen, det vill säga civila samhällen som inte bidrar till demokratisk konsolidering. Undersökningen är en fallstudie av Bosnien-Hercegovina, ett etniskt splittrat land som fått mycket internationellt bistånd. Vi utgår från ett eget teoretiskt ramverk där vi främst knyter samman befintliga teorier, men även skapar nya begrepp.Vi kommer fram till att både den nationella politiska kontexten och det internationella givarsamfundets roll är av stor betydelse för att förklara problemen i det bosniska civila samhället. De inhemska politiska strukturerna och aktörerna har cementerat den etniska polariseringen och otryggheten, vilket främjat framväxten av odemokratiskt, intolerant civilt samhälle. Det internationella givarsamfundet har genom sitt massiva, villkorade bistånd berövat det goda civila samhället dess autonomi, vilket gjort det svagt..

Syftet med uppsatsen var att genom en socialpsykologisk undersökning studera hur soldater i Försvarsmakten upplever och hanterar konflikten mellan deras militära- och civila identitet.För studien intervjuades sex soldater som tjänstgör vid ett regemente i Sverige.Resultatet visade att flertalet av de intervjuade tyckes vara måna om att visa på en distansering från jobbet när de var lediga, och att de då ?återgick? till sin civila identitet, för att sen växla tillbaka när de var tillbaka i tjänsten. Emellanåt verkade det dock vara svårt för soldaterna att skilja de två åt och fler tycktes ?trilla? tillbaka till sin militära identitet, även i den civila vardagen. Det observerades därför ingen större konflikt mellan den militära och civila identiteten eftersom soldaterna tycktes välja en stabil identitet att använda sig av över tiden.  Hos flera av soldaterna fanns en ovilja att jämföras med de stereotypa ideal som allmänheten hade om dem och de valde därför att ta avstånd ifrån dem och definiera om situationen för de som hade den uppfattningen.

Bristf?llig arbetsmarknadsintegration ?r ett samh?llsfenomen som drabbar b?de individerna och samh?llet. Syftet med denna studie har varit att belysa utomeuropeiska individers upplevelser p? den svenska arbetsmarknaden. Studien vill belysa b?de m?jligheter och hinder som dessa individer m?ter n?r det g?ller att f? tilltr?de till f?rv?rvslivet.

Detta arbete behandlar Rysslands demokratiseringsprocess, och syftar till att studera vilka inslag av demokrati som förekommer i dagens ryska samhälle samt utröna vilka komplikationer Tjetjenienkriget fått för dess utveckling. Demokratibegreppet har vi delat in i tre avgränsningar, det politiska samhället, det civila samhället och det rättsstatliga samhället, vilka analyseras var för sig. I det politiska samhället behandlar vi frågor om Ryssland relationer med omvärlden samt konsekvenser av politisk ojämlikhet. Det civila samhället tar upp den ryska medieapparaten samt människornas rätt att organisera sig i sociala ickestatliga organisationer. Rättsstaten behandlar vikten av att ha ett stabilt regelverk samt betydelsen av dess efterlevnad.Resultaten tyder på att Tjetjenienkriget haft stor inverkan på demokratiseringen då det inneburit en degradering av den ryska rättstaten genom alla övergrepp mot civila som begåtts i samband med konflikten och lett till allmänt ökad brutalisering i det ryska samhället.

Under de senaste fyra åren efter Saddamregimensfall har det hållits allmänna val i Irak. Ett parlament har valts och flertalet demokratiska inslag har förts in i Irak, men det är en instabil demokrati i Irak. Vilka förutsättningar finns det egentligen för en demokrati i Irak? Vilka problem finns det? Det är dessa två frågor som besvarats i denna uppsats. Genom att använda moderniseringsteorin och teorin om det civila samhället har Irak analyserats för att kunna besvara de frågorna.

Det humanitärrättsliga skyddet för civila i konflikter har sedan dess tillkomst främst reglerat internationella konflikter, något som inte förändrats i takt med att konfliktbilden skiftat från att ha dominerats av internationella konflikter till att istället präglas av mer svårdefinierade, interna sådana. Först 1993 togs ett avgörande steg mot en breddning av skyddet då säkerhetsrådet instiftade International Criminal Tribunal for the former Yugoslavia, ICTY. Tribunalen vilken inte var avsedd att fungera lagstiftande kom detta till trots att skapa prejudikat i form av domen mot Tadic´, ett prejudikat, vilket kom att få två viktiga konsekvenser. Det gav upphov till en ny definition av begreppet ?väpnad konflikt? och det ledde till att sedvanerätten tillskrevs större vikt.